Ny autopilot med bonus

Esters autopilot har inte funkat på några år men nu har vi tagit tjuren vid hornen och ersatt den gamla st4000-modellen med en nyare version med inbyggt gyro. Tack vare det kan vi äntligen få heading-data till displayen som gör att vi kan visa radarbilden dubbelkopierad över sjökortet tillsammans med AIS-information. Det känns väldigt tryggt inför stundande överseglingar på Nordsjön och i Engelska kanalen i sommar. Heading-datan från gyrot i autopiloten gör också att styrningen blir jämnare och att rattservot drar mindre ström och det skadar ju inte.

nmea

Det är inte helt enkelt att kombinera data från olika nmea0183-enheter. I ny utrustning samsas all data i supersnabba nmea2000-nätverk, men gamla nmea0183 är en ren seriell kommunikation som inte går att koppla ihop hur som helst. För att kombinera datakällor, i det här fallet AIS, Navtex och heading-data, så krävs en multiplexer. Den har flera seriella ingångar med valbara hastigheter och en microprocessor som kombinerar informationen och skickar ut resultatet till t.ex. datorer och plottrar.

Det kändes inte som någon rolig utgift att köpa ny autopilot men bonusen med gyrot var nästan värt det ändå.

Fjärrstyrning till ankarspelet

En av Ester-bloggens trogne läsare påpekade för mig att jag lämnat honom hängande med en riktig cliff hanger för ett tag sedan. Jag nämnde att jag hade en tanke på en fjärkontroll till ankarspelet som bara skulle kosta 200 kronor.

Grejen är att jag hittade en fjärrstyrning för bilvinchar riktigt billigt på nätet. Man kan ju misstänka att kvalitén kanske inte är den bästa, men om jag ska vara uppriktig verkar inte de “riktiga” båtvarianterna vara av någon toppenkvalitet de heller fast de kostar över tio gånger så mycket.

Jag brukar bryta strömmen för spelet när vi inte använder det och så får det nog bli med den här inkopplad också. Man vill ju inte lätta ankar mitt i natten på grund av lite radiostörningar…

Mottagaren (den lilla svarta lådan) är helt förseglad med något slags lim så den ska nog klara den marina miljön. Sändaren däremot är väldigt plastig och klen men har i alla fall gummi-membran knappar på framsidan. Extra sändare kostar bara 50:- styck så jag beställde några extra ifall…

Jag tänkte montera det hela om några veckor så jag får återkomma med en rapport om hur den fungerar.

Hemma på riktigt!

Vi landade under bockkranen i Göteborg i söndags på eftermiddagen efter några sköna lata veckor längs den svenska västkusten. Vi hann med några gamla favoriter som Resö (Fika på Panget och Läxöpizzor), Fjällbacka (Klingsglass från stockholmarn), Hunnebostrand och så Gullholmen förstås (gott på Skottarn och världens bästa seglarkompisar). Nu är snart första arbetsveckan avklarad efter vårt äventyr. Det har tagit några dagar innan golvet slutat gunga och jag är fortfarande helt fascinerad över att det kan komma massor av rent varmt vatten direkt ur en kran! Så överflödigt och slösaktigt! 🙂

Esterbloggen får fortsätta leva sitt lite nördiga båtfixarliv som den ju gjort i nästan tio år nu. Det är rätt så ofta jag bläddrat tillbaka i bloggen och hittat saker som jag helt glömt bort att vi gjort. Ändå är det så mycket som inte är med…

Hur som helst så blir det till att ta itu med en del reparationer och kompletteringar nu efter skottlandsresan. Autopiloten ska fixas och några läckage i rufftaket ska tätas. Och så ska jag testa ett riktigt lågprisalternativ till fjärrstyrning av ankarspelet också. 200 kronor för trådlös kontroll av stävankaret, vad sägs om det? Återstår att se om det funkar också. Häng kvar så får ni se! 🙂

 

Inkoppling av radarn

I samband med att vi hade Ester på land i vintras fick vi fälla radarstolpen. Både för att få in henne i ladan där hon skulle bo och för att jag ville koppla om lite med sladdar och antenner nu när vi har både radar, GPS och AIS som ska samsas om utrymmet. Innan vi skaffade radarn sökte jag förgäves efter bilder på hur den såg ut inuti så här följer en liten snutt direkt från mobilen för alla som är nyfikna.
Filmen är tagen strax efter att jag fått hjälp med att svetsa fast två nya böjar för GPS- och AIS-antennerna.

AIS:en igång på labbänken

Nytt för i år när det gäller elektroniken är en AIS-transponder. I helgen körde jag igång den och fick upp AIS-lagret överkopierat på plottern. Efter som vi bor alldeles bredvid Göta älv finns det en hel del att titta på! En trevlig finess är att man parallellt med NMEA informationen också kan läsa all data via RS232 så att man kan få upp all information i t.ex. Open CPN. Jag har redan lite nördiga planer på att logga all data direkt in i en databas som man sedan kan läsa från exempelvis en Android-app. Ska bara hitta lite extra tid för det lilla projektet…
I samband med att jag programmerar AIS:en måste jag ansöka om ett eget mmsi-nummer för både AIS:en och VHF:en. Gäller bara att hitta rätt blankett hos PTS…

Ny kopplingsbox för maststöttan

Som alla vet är det är en hel massa sladdar från riggen som ska kopplas vidare ner i båten. (Och det gäller att komma ihåg att koppla loss dem när man mastar av. Ehm…) Fördelen med vår båtmodell är att alla kablar löper inne i masten och vidare in i båten via maststöttan. På så vis slipper man genomföringar i däcket som kan läcka och vara i vägen.

Nackdelen är att själva kopplingen sker inne i motorrummet, som är långt ifrån en idealisk miljö för elektriska kopplingar. Det gäller alltså att skydda skarvar och kontakter så gott det går.

Jag har sedan tidigare haft en liten plastlåda monterad nere vid durken som innehåller en kopplingsplint för just det här ändamålet. Kruxet är att den sitter så lågt och är så trång att det är väldigt svårt att komma åt med alla små pilliga sladdar.

Behovet av en bra kopplingsbox har vuxit med VHF-antenn och, i år, topplanterna så jag köpte en tät plastlåda och gick loss med borren. Resultatet blev det här:

Testlayout för elpanelen

En dummy för elpanelen

Ett steg till mot att bli klar med elpanelen. Än så länge är det bara en utskrift fasttejpad på en träskiva, men jag ville ändå prova så att det känns rätt med placeringen av strömbrytare och annat skoj. Det viktigaste är att det känns smidigt att komma åt viktiga reglage både från ruffen och sittbrunnen. Det är ju det som är vitsen med placeringen vid nedgången.

Nästa steg blir att göra klar förlagan och få det hela graverat i en svartoxiderad aluminiumskiva.

Larmet installerat

För några veckor sedan installerade jag ett GSM-larm i Ester. Med hjälp av några olika sensorer larmar systemet för både läckage och inbrott via sms och en VÄLDIGT högljudd siren. Genom att ansluta båtens batteribank som backuppbatteri till larmcentralen, och landströmmen, via en transformator, som normal strömförsörjning, får man som bonus ett sms även vid strömavbrott. Det är ju extra viktigt när man är beroende av att båten håller plusgrader inomhus med hjälp av ett el-element.
En fiffig finess med larmet är att det aktiveras och inaktiveras genom att man ringer till det. Larmcentralen låtsas som att det är upptaget men känner ändå av vilket nummer som ringer och kopplar snällt av/på larmet (förutsatt att numret finns med i accesslistan förståss). Ingen samtalsavgift alltså, och man kan använda telefonen som fjärrkontroll helt gratis.