På Svaj i Loch Ness

Det blev några sköna storstadsdagar i Inverness, men nu har vi dragit vidare via ett gäng slussar upp i Loch Ness. Just nu ligger vi för ankar strax intill Urquhart Castle, som är en gammal slottsruin från 1200-talet. För en stund sedan var vi inne med dingen och tittade närmare på ruinerna och på Ester som ligger för ankar precis nedanför.

Imorgon blir det förhoppningsvis lite segling innan vi kommer fram till Fort Augustus vid Loch Ness södra ände. Jag lovar att rapportera om vilken av de två pubarna där som är bäst.

Inne i kanalen

Idag gick vi resten av vägen in i Moray Firth till Inverness och inloppet för Caledonian Canal.  Dagens höjdpunkt var att vi fick se delfiner som lekte i strömmarna kring udden vid Fort George!

Det var så man ville hoppa i och vara med, men vi var ju tvungna att pricka in rätt tid för att gå in i kanalen. Kajsas uträkningar om slacket under bron var perfekta och vi anlände på minuten när för att få rätt strömförhållanden. Efter lite radiokommunikation med Sealocken fick vi komma in som sista båt för dagen. En av dammluckorna var trasiga så vi får ligga i yttre bassängen helt själva i natt och gå in till hamnen först imorgon förmiddag. Det känns lite underligt att ligga i en upphöjd bassäng och titta ut över en nästan torrlagd vik utanför nu när det är lågvatten. Det skiljer ungefär fyra meter ner till ytan utanför.

Nu ska vi leva stadsliv i Inverness i några dagar hade vi tänkt. Over and out på ett tag!

Bara i Skottland

Just när vi sitter och tycker att det är så lugnt och skönt att vara ensamma i hamnen kommer en väldigt fin båt och lägger sig bakom oss på pontonen. Efter en stund kommer skepparen fram till oss och säger att han hoppas det är OK med oss att han spelar lite säckpipa!

Det lät RÄTT så mäktigt mellan väggarna i hamnbassängen!

Whitehills

Det fick bli en kommatillbakadag här i Whitehills. Det har blivit lite promenerande, fotograferande och framförallt planerande av morgondagens segling till Inverness och passagen under Kessock Bridge som sträcker sig över Beauly Firth. Vi har en lucka på precis en halvtimme då det är högvatten i Inverness. Då är det slack under bron och vi kan smita under och in i första kanalslussen i Caledonian Canal. Missar vi luckan förvandlas vattnet under bron till rena forsen och vi får vänta 6 timmar till nästa chans så det gäller att vara framme i tid.

 

Framme!

Nästan exakt tre dygn tog överseglingen från Farsund i Norge till White Hills, en bit in i Moray Firth. När jag kollade med Hamnkaptenen om det fanns plats sa han att om jag hör av mig en kvart innan vi är framme så kommer han ner och tar emot. Snacka om service! Vi fick en karta över byns alla attraktioner: en pub, ett café och en mataffär. Han tipsade om att det är samma ägare till affären som till caféet och att det är helt OK att man köper med sig öl och vin från affären och dricker till maten på caféet…

Det är rätt så oftaman drar till med något i stil med “det var det häftigaste jag har sett”, men i morse såg Kajsa och jag något som faktiskt VAR det häftigaste. Jag hade tagit nattpasset som var att segla i total dimma men med god halvvind i runt 6 knop. Riktigt gott fräs i total dimma och mörker och med AIS och radarn snurrandes. Bara det var en upplevelse. Jag hade sovit ut medan Kajsa tog morgonpasset, dimman hade lättat lite och solen letade sig precis igenom. Vinden hade nästan dött ut och vi pratade precis om att starta motorn. Då hörde jag ljudet som man hört så många gånger i naturfilmer, det ihåliga ljudet en val gör den den kommer upp till ytan och blåser i sitt hål. När jag vände mig om såg jag, mindre än hundra meter från vår båt en stor val långsamt svepa förbi ner i vattnet. Jag vrålade till Kajsa och när hon vände sig om upprepades det en gång till. Sedan såg vi den inte mer.

En val alldeles bredvid Ester! 🙂

Just nu sitter vi och är rätt så nöjda efter en sväng på stan (caféet, affären och puben) och är dessutom nyduschade. Jag har fått order från engelsmannen bakom oss att man måste sova minst tio timmar i streck efter en tre dygns double-handed segling som vår. Jag tror faktiskt att jag ska ta och lyda honom.

Livet utan Internet…

 

Det är frustrerande att inte ha tillgång till Intrernet och samtidigt ganska skönt. Nu har vi i alla fall fått tag på en anslutning på torget i Farsund på norges sydspets. Seglingen hit från Skagen gick bra men med lite för lite vind så vi fick mata på med diesel på slutet för att komma fram.

Farsund är fantastiskt vackert och hamnen vi ligger i blev vald till Norges bästa förra året. Ingen hamnavgift är det heller. Man är en så rik kommun så det hade bara varit en massa trassel att ta betalt tycker man. Jaja, det är inte svårt att skita när röva är full som en kompis gamla mormor brukade säga.

Vi har förberett oss för avfärd sedan vi kom igår förmiddag och nu är det bara en sista dieseltankning som återstår. Mitt i allt blev vi intervjuade av lokalradion också. Vi har lovat att lämna en rapport när vi passerar på hemvägen igen.

Vi verkar ha vädret och vindarna på vår sida de närmsta dagarna i alla fall. Bredvid oss ligger en tysk som har hela båten full av väderfaxar och annan radioutrustning och igår kväll satt vi tillsammans och laddade hem prognoser och väderkartor i över en timme. Rätt bra service!

Nu blir det inga mer uppdateringar på en tre fyra dygn skulle jag tro. Ha det bra där hemma!

 

Blåsiga förberedelser i Skagen

Nu har vi legat inblåsta i Skagen med över 20 meter i byarna i några dagar men vi klagar inte. Det var mycket som inte hanns med i hemmahamn så vi passar på att fixa en massa småjox på dagarna. Och så har vi fått in en promenad till Den tillsandade kirken OCH Gammelskagen också.

En sak vi inte hann med före avfärd var att fixa ett dränerat utrymme för gasolen så nu seglar vi omkring med två gasolflaskor på en liten trähylla. Vi har på grund av detta alltid varit väldigt noga med att stänga kranen direkt på flaskan så fort vi är klara med spisen och i år sitter också ett gaslarm monterat i utrymmet under flaskorna som väcker både oss och våra grannar om det skulle börja läcka. Hur som helst måste flaskorna surras fast för att klara lite tuffare tag…

 

Framme i Skagen

Så här ser det ut när Kajsa tar igen sig i sitt doghouse påväg över till Danmark.

Det blev ett ganska så händelselöst skutt men med skön vind och en snittfart på strax över fem knop.
Så här vill vi ha det även i fortsättningen! Enda happeningen var att vi gick in i en vägg av fiskebåtar halvvägs och fick göra en liten böj på den annars så spikraka rutten.

Det är fantastiskt vilken nytta man har av AIS-informationen i plottern vid sådana här tillfällen. Beslutet att gå framför en fiskebåt istället för bakom blir så mycket enklare när man vet säkert att han trålar i tre knop. Bara att sätta pekaren på blippen på skärmen och begära fullständig information och fartvektor så har man full koll!
Samma sak var det i trafikzonen utanför Skagen. Situationer som var riktigt jobbiga förr blir busenkla när man vet riktning och fart på allt som närmar sig. Sådant som man trodde var kollisionskurser förr är lätt att räkna bort. Life is good! 🙂