När Götaverkens gamla flytdocka försvann från Göteborg för ett tag sedan försämrades förhållandena för många av båtarna i hamnen på Lindholmen. Svallvågor från passerande fartyg på Göta älv går nu rakt in i hamnen och drabbar fräst dem som har sina båtar längs bryggan utanför Ericsson.
I går hörde Grefab av sig till oss och frågade när vi kommer hem. De lånar ut vår plats till en stackare från västra sidan av hamnen och undrade hur länge han kunde ligga kvar.
“Han kan få ligga kvar hur länge han vill om vi får komma tillbaka till Eriksbergshamnen där vi hör hemma”, svarade vi. Typ. Och döm om vår förvåning när vi fick besked idag om att vi fått en plats på yttersta bryggan i vår gamla riktiga hamn!
Yttersta bryggan har vi legat vid förut, men det var innan man rustade upp hamnen under bockkranen och byggde alla nya hus runt dockan. Då fanns det ingen vågbrytare utanför och när vinden låg på från sydväst hände det att vågorna bröt in över bryggan.
Så kan det gå! Nu slipper vi leva i exil och dekalen på akterspegeln stämmer med verkligheten. Det blir en extra skön känsla när vi så småningom kommer hem till vår verkliga hemmahamn!
Estromo 